Under arbetet med Naftasyndikat fick jag stifta bekantskap med en rad fascinerande karaktärer under perioden kring sekelskiftet till 1900-talet och årtiondena därefter. En av dem var den finske självständighetsaktivisten Konni Zilliacus. Jag har några sidor i Naftasyndikat om Zilliacus för den som vill läsa mer. Rekommenderar också gärna K-G Olins ”Grafton-affären” som är 275 sidor om Zilliacus och alla hans bravader.
Zilliacus skulle leda ett av de mest bisarra vapensmugglingsäventyren som historien har sett. Han avskydde tsarens förtryck av finnarna och lyckades 1904 övertyga Japan, som samtidigt låg i krig med Ryssland, att finansiera ett jättelikt vapeninköp och tre smuggelbåtar. Hälften av vapnen skulle till finska nationalister och andra halvan till ryska socialister.
Men delar av projektet havererade fullständigt, främst till följd av att Zilliacus stödköpt stora mängder sprit av en tsarfientlig vinhandlare i London. Den ena båten gick på grund i Kielkanalen då kaptenen supit lotsen under bordet. Den andra båten la till i fel hamn då en stupfull besättning gjort myteri. Zilliacus skickade iväg ett gäng fyllbultar att semestra vid vattenfallet i Trollhättan för att de skulle nyktra till.
Äventyret avslutades med en enorm explosion. Den största båten, som hette John Grafton, gick på grund vid ett skär utanför Jakobstad i Österbotten och av rädsla för ryska marinen lät man spränga hela fartyget, vilket var lätt gjort eftersom det fanns flera ton sprängmedel ombord.
Revolutionen i Ryssland fick vänta fram till 1917. Den statskupp som då ägde rum föll inte Zilliacus i smaken eftersom han var antikommunist. Men några veckor senare utropade sig Finland självständigt, vilket var målet för Zilliacus aktivism.
I Finland är Zilliacus och äventyret John Grafton välkänt, men i Sverige är hans äventyr i det närmaste helt okända. Det tycker jag är tråkigt. Han förtjänar sin plats även i vår historia, inte minst eftersom flera av hans många äventyr utgick från Sverige.
 |
| Konni Zilliacus, bild från finska Wikipedia. |
